shinygoldengod

Jag hatar den här dagen.
Jag har inte på länge kännt mig så värdelös och obetydlig.
Jag har en svag aning om att känslan kommer tack vare
samtalen till tre olika företag där svaren "nej, du är inte den vi söker"
"nej, vi vill anställa vi arbetsförmeldingen pågrund av att vi får bidrag då"
och "nej, tyvärr, vi vill ha någon med mer erfarenhet" var som slag
i magen. Jag vet inte varför dessa nej var så mycket svårar att klara
av än tidigare men sen jag la på sista telefonen med den sista
arbetsplatsen har tårarna runnit längs mina kinder.

Jag klarar inte av mer nu. Allting tär på mig och det gör mig livrädd
när jag känner igen mig i tanksätt och tankebanor som jag låg i för
ett par år sedan, när jag gick igenom den fasen i livet, men nu känns
det som att det inte alls är en fas. Jag är livrädd. livrädd för mig själv
och mitt sätt att tackla mina personliga motgångar.

ju sämre jag mår inombords ju gladare beter jag mig.
Jag hatar att jag alltid ler, när jag egentligen bara vill lägga mig ner
och gråta.

Nu är fasaden nere, inte för att jag söker sympati eller för att jag hoppas
på en bitchlap från verkligenheten som ska ta mig ur det här.
Jag måste bara få ur mig detta på något sätt och jag måste göra det
innan allting, och då menar jag allt, går sönder.

Nu ska jag ta mig till mitt kassa extrajobb där jag, vilket jag kom
underfund med idag, inte alls trivs och göra  något jag egentligen tycker är
ganska kul men som jag just nu inte ser någon som hellst mening i, bara
för att jag måste och för att jag måste tjäna pengar så jag så snart som
möjligt kan flytta ut från mitt barndomsrum.

Jag vill inte längre. Jag är förvirrad, livrädd och nerbruten.
jag vet inte ens vem jag är längre.

Kollar ut genom fönstret och ser alla vackra färger och försöker
dra på munnen åt det jag faktiskt har, min bästa vän och min älskade fiancé.
Dom är underbara och utan dom vet jag att jag inte hade suttit här påklädd,
nyduschad och påväg till jobbet. Då hade jag inte sätt de vackra färgerna.
Inte över huvudtaget. Då hade allt varit grått.

Nattsvart. hela tiden. nu tog tårarna slut. nu är jag helt tom.